Läser på Corren.se att en tysk studie visar att fler gymnastiklektioner i plugget leder till bättre hälsa och förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. Vilket kanske inte är några nyheter.

Mer gympa i skolan? Absolut. Men den måste ske på ett mer anpassat sätt till eleverna. Om ni, som jag, tillhörde de som i skolan inte fixade ”stora korset” eller vad det nu hette i ringarna så vet ni vad jag menar. Likaledes vet ni precis vad jag menar om ni hörde till skaran som gick istället för sprang hälften av de 5 kilometrarna som alla skulle springa. Och så vidare…

Är det någon som gick i skolan på åttiotalet som någonsin hörde talas om någon gympalärare som pratade om hur man faktiskt lär sig springa långdistans på ett vettigt sätt? Knappast! Istället åkte klockan fram och så några få elever få glänsa, och vi andra fick skämmas.

Vad vill jag säga? Jo, att idrott och hälsa ska handla om just idrott och hälsa. Inte om ett fåtal elitsatsande elever som röner all uppmärksamhet. På det sättet skapar man bara mer motvilja till motion hos de elever som inte redan har motionen i sig. Aktivitetsutbudet måste bli större. Gympalärarna bör få som mål att hitta något som engagerar även de småfeta och sega eleverna. Först då kan ämnet idrott och hälsa faktiskt sägas göra nytta.